Tack gode gud för dessa piller som gör att man kan vara ute så här års. Snörvel, snörvel, säger jag till er alla, kli, kli i ögonen och ett och annat nys lägger jag också till. Om det nu inte var för dessa piller, förstås, som gör att man faktiskt kan existera och vara ute lite grand i alla fall. Jag brukar dock försöka inbilla Mrs att gräsklippning inte är bra just nu och aldrig i framtiden heller. Hon köper resonemanget och mina invändningar dåligt.
Jag har också lärt mig att det finns andra sätt än piller att ta ner de allergiska reaktionerna. En liten nubbe gör susen. En fyra sisådär i timmen och man mår som man förtjänar. Glädjen i topp, skrattet lurar bakom hörnet, gräset har en mörkgrön ton, himlen är blå och solen skiner så där förunderligt som bara en sol kan skina. Och så slipper man köra Mrs till affären också. Länge leve den lilla nubben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar