Trötter

   "Orden bara rinner ur mig", är en tanke som slår mig allt som oftast. Skrivkramp har jag aldrig haft och historierna bara flyger ur mig. I teorin i alla fall. Nu är det ju lite mer som krävs än att bara stapla ord efter varandra till man har fått ur sig en sjuttiofem till åttiotusen stycken.
   Den roman jag håller på att färdigställa börjar jag bli så innerligt trött på. Skit, skit och återigen skit är det. Inget flyt i texten och bara en jävla massa jidder. Jag har säkert sagt förut vad jag känner för den, ok karaktärer, ok handling men stora problem med rytmik och gestaltning. 2,5 kapitel kvar plus en epilog.
   Wish me luck!